Jag tycker att Norråsaskolan måste bli en plats där alla elever verkligen känner sig trygga. Skolan ska vara en plats där man kan fokusera på att lära sig, ha kul och vara med vänner – inte en plats där man oroar sig för att bli retad eller utstött. Mobbning och rasism förstör hela känslan av gemenskap. När någon blir utsatt påverkar det inte bara den personen, utan faktiskt hela stämningen i klassen.
Jag vet att vissa säger "det är bara på skoj" när de säger något elakt eller rasistiskt. Men det är inte ett skämt för den som drabbas. Det kan göra otroligt ont, och det kan sitta kvar länge. Att höra att man inte duger, att man är konstig eller att man inte hör hemma på grund av sitt ursprung, sitt utseende eller sitt sätt att vara – det sliter på ens självförtroende. Ingen ska behöva känna sig mindre värd än någon annan.
Det som gör det ännu värre är när ingen vågar säga ifrån. Jag tror många elever ser mobbning eller hör kränkande kommentarer men tänker "det är inte mitt problem". Men det är faktiskt allas problem, för en skola blir aldrig trygg om man låter mobbning fortsätta. Därför måste man våga stå upp för varandra. Om någon blir retad, då typ svära tillbaka eller kunna lösa det i självhand också. Ju fler som gör det, desto mindre makt får mobbarna.
Lärarna har förstås också ett stort ansvar. De behöver lyssna på eleverna, ta alla signaler på allvar och ha tydliga regler för hur mobbning och rasism ska hanteras. Men jag tror att vi elever har en minst lika viktig roll. Vi kan bestämma att vår skola ska vara en plats där respekt och vänlighet går före mobbning och kränkningar.
Jag tycker att lärarna borde fokusera mer på att prata med och om de elever som mobbar, istället för att lägga skulden på den som blir utsatt. Många elever väljer faktiskt att sluta på Norråsaskolan eller byta klass på grund av den otrygghet som mobbningen skapar.
Jag drömmer om en Norråsaskolan där ingen behöver känna sig ensam eller utanför. En skola där vi vågar vara oss själva och samtidigt känner att vi är en del av gemenskapen. Om vi tillsammans kämpar mot mobbning och rasism kan vi bygga just en sådan skola – en plats där alla får vara trygga, respekterade och uppskattade!
Jätte dålig skola, låt inte dina barn gå här! Skolan bryr sig inte om sina elever utan bara om pengar. Min dotter gick inte till skolan och jag som mamma kämpade å försökte få till möten mm.. inget hände..
Som tur finns ”RC” tack å lov. Kämpade i 2år för min dotter tillslut fick hon en plats på RC!
Finns det ett värre ord än helvete så är det denna skola
Gick där från 7-9, tycker helt ärligt skolan borde läggas ner
1. jag upplevde att lärarna tog aldrig tag när en person diskriminerades, gjorde så den som utsattes för rasism uppleva det 10x värre eftersom de tog inte riktigt ansvar över den som diskriminerade
Exempel: Lärare brukade tillåta svenska personer slänga kränkande ord som n-ordet utan att agera
Det har blivit en norm att svenskar ska säga kränkande/diskriminerande ord i norråsaskolan
2. SÄRBEHANDLING
Även om de sa att de har inte fördomar om personer tro mig de har dem och ”favorit eleven” fick alltid ”beröm” och läraren såg alltid till att den personen fick bra betyg, den ”favorit eleven” kan även göra misstag men läraren låtsas som att de är bara fläckfria
3. Dåliga undervisningar
Undervisningar var inte varierande, det skulle alltid vara GÖRA uppgifter eller lyssna på en timmes presentationer, alltså de bryr sig inte om eleverna inte ens förstår, att 13 åringar ska alltid ha dessa rutiner är inte så konstigt man lär sig inte så mycket i lektionerna eftersom det är sååååå tråkigt
4. Vikarier
Alltid aggressiva och verbalt misshandlande vikarier man fick höra från vikarierna ibland att ”du kommer inte ha en framtid” eller bli påmind hur dålig man är, mådde jättedåligt över det och är inte den första personen som har klagat på vikarierna, de gör inget åt det, verkligen inte….
5. Mobbning
Lärare är även dåliga på hantera när personer blir utfrysta i skolan eller mobbad, KURATORER brukade alltid stå vid mobbarnas sida :) brukade även avslöja saker för mobbarna som personen som blev utsatt av???
Sammanfattningsvis: gör en tjänst för ditt barn och låt dem inte gå i norråsaskolan, särskilt om man har en utländsk härkomst:)
Hade väldigt bra lärare i SO och NO-ämnena, fin skola på utsidan men hade behövt fixas lite inuti då man ser vattenskador elr något som ser ut som det iallafall. Maten är absolut helt ok, mysigt upplagt med att man ser ljudhallen från alla håll uppifrån med bra priser på mackor osv
SchoolParrot är en omdömesida för skolor. Vi är ett företag som vill verka för mer transparens inom skola. Vår plattform är öppen för alla användare. Läs mer om SchoolParrot och företaget
Omdömen publiceras i realtid utan moderering och vi vill uppmuntra våra användare att ge konstruktiv feedback och hålla en seriös ton. Ansvaret ligger på användaren. Läs vår policy för omdömen
Jag vet att vissa säger "det är bara på skoj" när de säger något elakt eller rasistiskt. Men det är inte ett skämt för den som drabbas. Det kan göra otroligt ont, och det kan sitta kvar länge. Att höra att man inte duger, att man är konstig eller att man inte hör hemma på grund av sitt ursprung, sitt utseende eller sitt sätt att vara – det sliter på ens självförtroende. Ingen ska behöva känna sig mindre värd än någon annan.
Det som gör det ännu värre är när ingen vågar säga ifrån. Jag tror många elever ser mobbning eller hör kränkande kommentarer men tänker "det är inte mitt problem". Men det är faktiskt allas problem, för en skola blir aldrig trygg om man låter mobbning fortsätta. Därför måste man våga stå upp för varandra. Om någon blir retad, då typ svära tillbaka eller kunna lösa det i självhand också. Ju fler som gör det, desto mindre makt får mobbarna.
Lärarna har förstås också ett stort ansvar. De behöver lyssna på eleverna, ta alla signaler på allvar och ha tydliga regler för hur mobbning och rasism ska hanteras. Men jag tror att vi elever har en minst lika viktig roll. Vi kan bestämma att vår skola ska vara en plats där respekt och vänlighet går före mobbning och kränkningar.
Jag tycker att lärarna borde fokusera mer på att prata med och om de elever som mobbar, istället för att lägga skulden på den som blir utsatt. Många elever väljer faktiskt att sluta på Norråsaskolan eller byta klass på grund av den otrygghet som mobbningen skapar.
Jag drömmer om en Norråsaskolan där ingen behöver känna sig ensam eller utanför. En skola där vi vågar vara oss själva och samtidigt känner att vi är en del av gemenskapen. Om vi tillsammans kämpar mot mobbning och rasism kan vi bygga just en sådan skola – en plats där alla får vara trygga, respekterade och uppskattade!