Idag går jag visserligen i högstadiet, men visst kan jag dela med mig av mina erfarenheter till dem som är villiga att lyssna, eller ja, läsa i det här fallet. Vet ej om det räknas som aktuellt, men man kan alltid hoppas att skolan har förändrats till det bättre om så är fallet.
Att det är brist på lärare är ingen nyhet, men för vår klass betydde det att vi fick byta mentor var och varannan termin… någon respekt för lärare fanns det då inte och det kunde bli rätt så stökigt på lektionerna. Mobbning, utfrysning och blickar var inte ovanligt bland eleverna – men ingenting gjordes ifrån skolan för att förhindra detta. Dessutom råkar jag vara en av de få som inte klagade på skolmaten, men jösses – nu när jag väl bytt skola inser jag verkligen hur kass den var. Jag frågade mina föräldrar om det, så jag kan gott intyga att den var minst sagt oaptitlig.
Det enda positiva från den här skolan är träsket, det vill säga den lilla skogsdungen alldeles intill barackerna. Den blev min räddning när ingen annan ens ville se åt mitt håll. I två-tre år fick jag spendera rasterna ensam, medveten om viskningarna bakom ryggen på mig – men jag fick i alla fall spendera min ensamhet ibland trädstammarna och glömma bort de andra för en stund.
SchoolParrot är en omdömesida för skolor. Vi är ett företag som vill verka för mer transparens inom skola. Vår plattform är öppen för alla användare. Läs mer om SchoolParrot och företaget
Omdömen publiceras i realtid utan moderering och vi vill uppmuntra våra användare att ge konstruktiv feedback och hålla en seriös ton. Ansvaret ligger på användaren. Läs vår policy för omdömen