Rävlandaskolan F-5

Från förskoleklass började mitt barn skolvägrat. Klassen bestod då av 37 elever. Väldigt lite socialt arbete i skolan med gruppen. Många lärarbyten. Jag började framhålla att mitt barn behövde hjälp redan i första klass med det mesta vi sa bagatelliserades eller så brydde det sig inte eftersom mitt barn inte var utåtagerande. Det slutade med att mitt barn i femte klass fick djup depression och dödstankar i skolan. Jag har nu privat utrett mitt barn och hon har autism och skolan har under åren utnyttjat henne, eftersom hon alltid varit snäll mot andra, att ta hand om barn som inga andra vill vara med utan att tänka på hur mitt barn mått av detta. Hon har även tvingats att sitta bredvid barn hon varit rädd för. De har glömt henne i omklädningsrum där hon legat under en bänk och varit rädd för bråk utanför. De har aldrig bemött hennes behov av struktur, stöd och trygghet. Vilket har fått till resultat att hon hatar skolan, hon har en jättedålig självkänsla och hon vågar inte prata med sina lärare när hon mår dåligt.